Niki Lindroth von Bahr

Har du umgåtts med en schimpans?

Nej det har jag inte och skulle nog helst inte vilja göra det. Stora apor gör mig lite obekväm, de är i något sorts ogreppbart gränsland mellan djur och människa. Men jag är väldigt intresserad av vår relation till schimpanser och hur de har behandlats av oss människor. Många i min generation minns säkert apan Olas sorgliga öde. Eller Michael Jacksons kompis Bubbles.

I utställningen visas ett antal grafiska blad som lånar namn av kändisschimpansen Congo. Har du försökt att måla som en apa? Hur var det?

Ja jag försökte måla som Congo, det var extremt svårt måste jag erkänna! Jag har arbetat hela yrkeslivet med att uppnå någon sorts kontroll över mitt skapande, att saker ska bli som jag vill ha dem. Men här blir det ju tvärtom, att använda en pensel i total frihet. Jag tycker att Congos konst verkligen har kvaliteter just på grund av detta. 

Hur ser det ut i din ateljé?

Nej men usch det är så stökigt just nu! Där kan jag verkligen känna mig som en schimpans, i gränslandet mellan människa och djur.

Travis, Santino och Congo

Vad är det med relationen mellan människor och schimpanser? Schimpanser är människans närmaste släktingar och det finns forskarlag jorden runt som försöker kartlägga våra likartade, men distinkt olika evolutionära historier. Det finns också otaliga berättelser om människor som velat leva familjeliv med apor. Berättelser som skapat stora rubriker och gjort vissa apor till veritabla kändisar, men som varit samlevnadsförsök som ofta slutat i död och elände, för både schimpans och människa.

Travis föddes 1995 i USA och köptes bara några dagar gammal av paret Harolds och levde med dem i en lummig, burgen förort till Stamford. Tills en dag när han hoppade på en väninna på besök i hemmet. Hennes skador har beskrivits som horribla och det finns hemska bilder på hennes deformerade ansikte. Attacken slutade med att Travis sköts av en polis.

Travis båda föräldrar hade fångats in i Afrika på 1970-talet och förts till den nordamerikanska kontinenten. Vad fick familjen Harolds att tro att avkomman från djur som levt i frihet skulle kunna anpassas till urbant liv?

17 minuter i bil från Agnes kulturhus ligger Furuviksparken. Där bodde Santino fram till 2022 när han tillsammans med tre andra schimpanser tog sig ur hägnet och sköts. Efteråt kom uttalanden från personal att de överlevande schimpanserna var svårt skadade, traumatiserade och saknade sina vänner. Parken försäkrade också att man följt rutiner, att avlivningen skett med människors säkerhet i fokus och beskrev händelsen som ett misslyckande. Santino var känd för att ha intresserat forskare för sin planeringsförmåga. Han gillade att samla stenar som han sedan kastade på besökare. Han har även målat tavlor. Vem gagnar det att apor bor i djurpark?

I utställningen presenteras också ett antal abstrakta grafiska blad. Sviten Congo refererar till kändisapan Congo som bodde på London Zoo. Vid två års ålder fick han en penna av en zoolog som fascinerades enormt av hans första streck. Congo ska ha skapat 400 teckningar och sågs ofta i tv tillsammans med zoologen. Congo avled i tuberkulos tio år gammal 1964, men hans konst lever kvar. För 20 år sedan hettade det till på en prestigefylld auktion. En konstsamlare från Los Angeles var i London och budade hem inte mindre än tre tavlor av Congo för 14 000 pund. Diskussionerna gick höga. Kunde en apa rita lika bra som en människa? Kunde hans alster bringa in samma värde som konst utförd av en människa?

Idag är vi nog mer förskräckta av tanken på att en AI ska sno åt sig status som konstutövare än en apa, men diskussionen och rädslan för att människan ska förlora något är densamma. Samtidigt är konsthistorien lika full av berättelser om extraordinär skicklighet, som av konstnärer som velat ta sig bort från det skolade, inövade och förfinade. Kanske är det mest radikala att faktiskt försöka lära av en apas gester?  

Inkräktarna

På en vägg i utställningen sitter en stilig snigel. Den skimrar och verkar mjukt glida fram på lagret av slem som den utsöndrar på sin väg. Arion lånar form av Arion Vulgaris som mördarsnigel heter på latin. Få arter har förargat så många. Arion är skimrande gigantisk variant som kanske kan tillåta oss fundera mer sansat kring allas plats på jorden? Hur kan vi försonas med en inkräktare?

På några podier kan vi beskåda en larv, Baby och en råtta Clean Kill också i skimrande keramik. I naturen tillhör de också ofta de oälskade djuren. De vi kallar för skadedjur. Är det de eller vi som måste veta sin plats?

Det ovanliga

ANOMALY är en val med två huvuden. I naturen skulle den här formen av avvikelse aldrig överleva. Kanske pekar konstnären här på konstens plats för reflektion och uppmuntran till expansion eller är det snarare en uppmaning att hejda oss? Abnormitet uppstår inte sällan för att människor förorenar och förstör.

Vad innebär det att vara människa med all den enastående makt vi har i förhållande till annat liv här på jorden? Att djur känner och är individer vet vi. Hur kan vi då förstå människans omhuldande och våldsamma exploaterande av djur? Vem är det vi möter i Animalia, i en utställning som lånar namn av det vetenskapliga namnet på djurriket? Oss själva eller djuren?

Om historien har något att lära oss är det att människor aldrig verkat kunna stilla sin nyfikenhet på varken sin egen eller andra arter. Nikis rörande porträtt av individer som vid närmare eftertanke aldrig fick chansen att leva ut sin fulla potential är både gripande och sorglig.

Och sin vana trogen omfamnar Nikis konstverk mänskliga relationer. Hennes filmer må befolkas av djur, men det som berör oss är deras känslospann som vi människor känner igen oss i. Vad kan vi förstå om hur andra har det? Det är svårt att veta, men vi kan alltid projicera våra egna idéer och erfarenheter – och det räcker långt.

Som konsthallens tillförordnade intendent kan jag naturligtvis inte uppmana våra besökare att busa runt i konsthallen. Men jag vill ändå uppmuntra att du närma dig utställningen med hela din potential som Homo Ludens i åtanke. Den lekande människan, den prövande och nyfikna individens förmåga är enorm och man vet aldrig varken var den börjar eller slutar, men ofta är det väldigt intressant och inte sällan roligt på vägen.

Jenny Danilesson, tf intendent Gävle Konstcentrum

Niki Lindroth von Bahr (f.1984) är en internationellt verksam konstnär och filmskapare som tilldelats en rad prestigefyllda utmärkelser för sina säregna stopmotion-produktioner. Tord och Tord (2010) nominerades till Guldbaggen, Simhall (2014) hade premiär på Göteborgs filmfestival och 2022 skapade hon den andra i filmen i Netflix-antologin The House.

Hennes filmer har visats på festivaler jorden runt och de minutiösa scenografierna som ligger till grund för filmerna har presenterats i flera utställningar, bland annat på konsthallen Färgfabriken i Stockholm.

Hon är verksam sedan 2007 och har studerat animation och attributmakeri. 2016 avlade hon en magisterexamen i fri konst vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm. Idag bor och arbetar Niki Lindroth von Bahr i Stockholm och på Gotland.
Kalmar konstmuseum presenterar utställningen Terminal 6 december – 5 april 2026.

SVT Play visas Miniatyrmakaren, en dokumentär om konstnären av Joanna Karlberg och Tove Palén.