Nu ska Agnes Kulturhus få sin konstnärliga utsmyckning
Uppdraget går till konstnärerna Åsa Jungnelius och Niki Lindroth von Bahr.
Nu är det klart att Åsa Jungnelius och Niki Lindroth von Bahr är de konstnärer som får i uppdrag att göra den konstnärliga gestaltningen i Agnes Kulturhus. Konstuppdraget består av två olika konstprojekt; ett verk i entrén till kulturhuset och ett projekt som riktar sig till barn och ungdomar.
– Åsa Jungnelius och Niki Lindroth von Bahrs utsmyckningar vilar på tydliga referenser till Gävles kulturhistoria. Konstverken har en visuell styrka i kombination med hög ambition och lokal förankring som på ett fint sätt kommer att växa samman med Gävlebornas vardag, säger Gävle kommuns konstintendent Jan Stene vid Gävle Konstcentrum.
I byggandet av Agnes Kulturhus tillämpas 1%-regeln. Regeln har tillämpats i Sverige sedan 1937 och innebär att en procent av budgeten för byggprojekt som finansieras av kommunala skattemedel avsätts för att investera i offentlig konst.
– I Gävle kommuns kulturpolitiska program beskrivs den offentliga konsten som något som når alla, skapar trygghet och trivsel och samtidigt kan både beröra, provocera och väcka tankar. Arbetet med den offentliga konsten är en viktig demokratisk del av kulturlivet eftersom den offentliga konsten når ut till så många invånare, säger Sofia Nohrstedt, Gävle kommuns kulturchef.
Om Åsa Jungnelius och ”Agnes famn”
Konstnären Åsa Jungnelius har ett gediget CV som innefattar flera publika konstverk. Just nu arbetar hon med den konstnärliga gestaltningen av den nya tunnelbanestationen Hagastaden i Stockholm.
Verket som Åsa Jungnelius skapar till Agnes Kulturhus heter ”Agnes famn”. Det är en platsspecifik konstnärlig gestaltning i två delar, en del placerad i entrén och en i foajén. I entrén placeras en installation bestående av handblåsta försilvrade glasobjekt, som hänger tillsammans med kupolspeglar i akrylplast. Objekten är sammanlänkade av en tunn kätting och bildar en mobil som sträcker sig över flera våningsplan.
Till höger om receptionen placeras den andra delen av gestaltningen – en fristående skulptur. Skulpturen är i form och konstruktion influerad av kontursågade handmålade träljusstakar, vanligt förekommande under 1800-talet och som återfinns i original på Länsmuseet Gävleborg. Med en utgångspunkt i Gävles kulturhistoria och med visionen att forma en framåtblickande mötesplats, är gestaltningen en hyllning till Agnes von Krusenstjernas verk.
– Agnes famn är en hyllning till Agnes von Krusenstjernas litterära gärning, hennes betydelse för jämlikhet, allas rätt till konstnärlig frihet, och vikten av yttrandefrihet. Entrén ska bjuda in till en välkomnande mötesplats att växa på – ensam eller tillsammans med andra besökare, säger Åsa Jungnelius.
Om Niki Lindroth von Bahr och ”Smöjträd”
Niki Lindroth von Bahr är regissör, manusförfattare, animatör och konstnär. Hon är bland annat känd för sina prisbelönade stop-motion filmer Min börda (2017), Något att minnas (2019) och Netflix-filmen The house (2022). Hennes skulpturer har visats på bland annat Fotografiska och Liljevalchs vårsalong.
På en av uteplatserna i Agnes Kulturhus placeras Niki Lindroth von Bahrs verk ”Smöjträd”, ett knotigt och förvridet träd med en hålighet i stammen.
– Träd där en större hålighet bildats naturligt i stammen kallades förr i tiden för smöjträd. I folktron hade smöjträden läkande krafter och man brukade till exempel dra sina barn genom hålen för att bota deras sjukdomar. Ett knotigt, förvridet smöjträd placerat mitt i civilisationens spikraka linjer får symbolisera människans ambivalenta relation till skogen. Dåtidens dyrkan mot vår tids brutala exploatering. Vill man pröva lyckan så går det bra att krypa genom hålet på detta smöjträd, säger konstnären Niki Lindroth von Bahr om den gestaltning som riktar sig till barn och unga.
Kontakt:
Jan Stene
076-518 78 08
Åsa Jugnelius
070-719 20 13
Niki Lindroth von Bahr
073-651 54 39